ästerlandet har genom seklerna format en kultur som kommit att prägla hela världen. Dess främsta landvinningar – vetenskap, rättsstat, demokrati, teknik – betraktas ofta som en triumf för det mänskliga förnuftet. Men varje triumf har en skugga. Redan i antiken anade filosoferna att civilisationens ljus alltid kastar en mörk reflex: människan riskerar att bli främling för sig själv.
Främlingskapets långa tradition
I Bibelns språk var alienation först ett främlingskap från Gud – exilens och fördrivningens erfarenhet (Exodus 3:7-8;). Hos Augustinus blev den ett inre problem: själen som vänder sig bort från Gud och därmed förlorar sin enhet (Augustinus, Bekännelser).
När moderniteten tog form omtolkades främlingskapet. Rousseau såg i civilisationens framsteg en fara: människan förlorade sin ursprungliga enkelhet och blev fånge i sociala masker (Rousseau 1775). Hegel placerade främlingskapet i dialektikens hjärta: anden måste först bli främmande för sig själv innan den kan återvända i försoning (Hegel 1807).
Karl Marx översatte detta i sociala termer: arbetaren blir främmande för sitt arbete, för produkten och till sist för sig själv (Marx 1844). Senare, under 1900-talet, lyfte existentialisterna – från Kierkegaard till Sartre – fram alienationen som människans öde i en värld utan självklara rötter (Kierkegaard 1849; Sartre 1943).
Västerlandets dubbla kraftlinjer
Ur denna tradition kan vi urskilja två kraftlinjer i Västerlandets moderna historia:
- Den sociala linjen – frigörelsen av individen, rättigheternas och demokratins växande sfär.
- Den tekniska linjen – den oavbrutna expansionen av maskiner, system och vetenskapliga genombrott.
Båda linjerna har burit mänskligheten framåt. Men båda har också lett till nya former av främlingskap:
Den sociala linjen löser upp de gamla gemenskaperna och ersätter dem med abstrakta kontrakt. Friheten växer – men också ensamheten.
Den tekniska linjen befriar oss från arbete och sjukdom – men gör världen allt mer mekanisk, systemisk, svår att känna som ”vår egen”.
Här finner vi alienationens två källor: bristen på samklang mellan det biologiska jaget och den sociala ordningen, och bristen på samklang mellan det biologiska jaget och den tekniska ordningen.
Den globala exporten av tomhet
et paradoxala är att Västerlandets mest osynliga export inte är vetenskapen eller tekniken i sig, utan alienationen som följer med dem. När den västerländska modellen – marknadsekonomi, teknik, urbanisering – sprids till Kina, Indien eller Afrika, sprids också erfarenheten av främlingskap.
Achille Mbembe har i vår tid beskrivit detta i termer av necropolitics – makten över liv och död i globala system där människor reduceras till resurser eller överskott (Mbembe 2003). Alienationen blir inte bara individuell utan geopolitisk: hela befolkningar lever i främlingskap från makten, från naturen, från sina egna villkor.
Samtida kritiker: Han och Bauman
I vår samtid har tänkare som Byung-Chul Han och Zygmunt Bauman fört vidare denna kritik.
Byung-Chul Han menar i Trötthetssamhället (Han 2010) att vi inte längre lever i ett förtryckarsamhälle där makten säger ”du får inte”, utan i ett prestationssamhälle som viskar ”du kan!”. Resultatet blir en ny form av alienation: självexploatering, utmattning och depression, där individen blir sin egen slavdrivare (8).
Zygmunt Bauman talar i Liquid Modernity (Bauman 2000) om den ”flytande moderniteten”, där fasta strukturer som klass, familj och religion löses upp. Allt blir tillfälligt – arbete, relationer, identiteter – och människan tvingas ständigt uppfinna sig själv på nytt. Denna ständiga osäkerhet skapar en känsla av främlingskap som präglar hela det moderna livet (9).
Dessa diagnoser knyter an direkt till Västerlandets paradox: framgångarna i frihet och flexibilitet underminerar samtidigt människans stabilitet och mening.
Västerlandets gåta
Vi står därför inför en paradox. Västerlandet har skapat de mest sofistikerade sociala och tekniska systemen i historien. Samtidigt har det bäddat för en inre tomhet som blivit global.
Frågan är om denna tomhet är en övergångsfas – en nödvändig främlingskapets natt innan en ny försoning kan uppstå – eller om den är ett permanent arv från den civilisation som nu omformar hela planeten.
Samtiden: klimat, digitalisering och AI
I vår tid framträder tre områden där denna alienation blir akut:
- Klimatkrisen: Tekniken som skulle befria oss har lett till en exploatering av naturen som nu hotar själva överlevnaden. Människan står främmande inför konsekvenserna av sina egna framsteg.
- Digitaliseringen: Sociala medier binder oss samman i nätverk men löser upp ansikte-mot-ansikte-gemenskapen. Vi är mer uppkopplade än någonsin, men också mer ensamma.
- AI-revolutionen: Maskinerna blir inte längre bara redskap utan samtalspartners, rådgivare, kreatörer. De öppnar nya möjligheter - men ställer samtidigt frågan: Vad är det att vara människa, när maskinen kan spegla oss själva tillbaka?
Alienationen visar sig här inte bara som en brist, utan som en spegel: Västerlandets tekniska och sociala triumfer blottar gränserna för vår egen mänsklighet.
En öppen fråga
Kanske är Västerlandets verkliga gåva inte dess institutioner och tekniker, utan den existentiella fråga som nu blivit allas: Hur kan människan leva i en värld där hon ständigt blir främling för sig själv – och ändå skapa mening?
Källor
Exodus 3:7-8.Psaltaren 137:1-4.
Augustinus, Bekännelser (Confessiones), särskilt bok VII-VIII.
Rousseau 1755:, Jean-Jacques Rousseau: Om ojämlikhetens ursprung.
Hegel 1897: Georg Wilhelm Friedrich Hegel: Andens fenomenologi.
Marx 1844: Karl Marx: Ekonomisk-filosofiska manuskript.
Kierkegaard 1849: Søren Kierkegaard: Sjukdomen till döds.
Sartre 1943: Jean-Paul Sartre: Varat och intet.
Mbembe 2003: Achille Mbembe: Necropolitics.
Han 2010: Byung-Chul Han: Müdigkeitsgesellschaft [sv. Trötthetssamhället].
Bauman 2000: Zygmunt Bauman: Liquid Modernity .
Denna artikel ingår i två block med histofiefilosofisk karaktär:
1. Homo sapiens ödesdigra utveckling:
Nästa artikel om Hjältedikten som meningsgivare
Föregående artikel om hur språket kan ha uppkommit.
2. Om alienationen i globaliseringens tidevarv:
A. Alienation
B. Alienationens acceleration efter andra världskriget
C. Från Göbekli Tepe till Mbembe
D. Trygghetens pris – alienering
Till Historiemenyn.